En liten vridning av en mutter,
ett hårstrå. en aning längre bort.
Den följer dig, en KGB-vakt.
Det du gör gör den:
alltid där även när den inte syns och du tror dig fri på egen hand.
En verklig tvilling är den.
Den stiger upp med dig, borstar tänder och klär sig,
färdas med dig till kväll och kryper udner täcket på samma gång.
Snyter du dig, snyter den sig tillika,
snubblar du, snubblar den.
Men kan den också detta:
när du dör, dör den också?
Jag tror den får vila också